Ni ser dom lite varstans. När man minst anar det löper de gamla stenmurarna i terrängen backe upp och backe ner. Stenmurar lades av olika skäl. Det viktigaste syftet kanske var att hålla djuren inhägnade eller hindra dem att gå i växande gröda. Ett annat att markera ägogränser och det tredje att göra stödmurar i backig terräng.
Stensträngar (en enkel form av stenläggning) har arkeologerna kunnat hitta från järnåldern (ca 500 f. Kr - 1000 e.Kr). De fanns i hela landet men framför allt i syd- och mellansveriges jordbruksbygder. Både i Västergötland och Öland har fynd gjorts som gör dem till riktiga "antikviteter".
De äldsta stenmurarna lades ofta i kombination med andra material som torv, trä eller tång.
Kvaliteten på stenmurarna hänger samman med det material stenläggaren har att arbeta med och kraven på hur vacker frontsida muren skall ha..
Under 1800-talet reformerades jordbruket (1807 Enskifte, 1827 Laga skifte) och därmed fanns ett nytt behov av att inhägna och markera sina nya ägor. Konsten att bygga med sten fick under 1800-talets en renässans. Detta skedde parallellt med att det pågick stora allmänna arbeten på flera håll i Sverige.; Göta Kanal 1832?, Trollhätte kanal 1800 och 1844; Dalslands kanal 1868 samt stambanorna som pågick från 1860-talet och framåt. Stenvalvbron blev allmän.
Enkelmuren är den äldsta "riktiga" stenmuren. Det är också den ostadigaste och kan liknas vid ett avlångt stenröse som vid varje tjällossning "tappar" en eller flera stenar. Den är dock lätt att reparera..
Dubbelmuren byggs som namnet antyder upp med två skalmurar. Den skall läggas på en icke tjälskjutande grund. Helst skall grunden grävas ur till frostfritt djup och fyllas med makadam e dyl.
Muren byggs upp i skift där stenarnas fogar aldrig får ligga över varandra. Stora stenar omväxlar med små och en del långa stenar fungerar som sammanbindare mellan skalen. Varje sten skall ligga stabilt på de underliggande. För att få rätt stadga läggs skärvsten under blocken till dess att de ligger still. (Gör din egen stenmur.)
Byggprincipen blir den samma om muren byggs som stödmur. Det är då viktigt att murens bas blir extra förtjockad och att det bakom muren - mot terassen - ligger ett tjockt lager makadam för att hålla emot jordtrycket. Om regnvattnet sköljer in finkorning jord in i muren ökar nämligen risken för sönderfrysning.
När man ser de gamla murarna får man lätt intryck av att de var starkare än vi... hemligheten ligger nog snarare i arbetsvana, teknik och redskap samt framför allt "obegränsat" med tid. Inga 8 timmars arbetsdagar inte...
Vilka verktyg använde man?
För att få bort stenen från åkern eller fram till röset användes ofta en stenvagn ellerstensläde speciellt konstruerad så att det var lätt att rulla upp stenar på flaket. I bland t.o.m. med smalspårig räls! Mindre sten kunde bäras och läggas upp på muren med hjälp av en stenbår. Lyft av större sten skedde med stubbrytaren, trefoten, Jätten, Björnen. Kärt barn har många namn. Stubbrytaren med sina ställbara ben och utväxlade vinschkunde lyfta "nästan allt". Det viktigaste redskapet var nog annars spettet utan vars hjälp man inte kunde klara sig och en stålskodd stock att häva stenen ur backen med.
